Allmänna villkor
Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar: en grundförsäkring och en inkomstbaserad försäkring.
Grundförsäkring
Grundförsäkring med grundbelopp kräver att du fyllt 20 år och uppfyller:
- Grundvillkor
- Arbetsvillkor
För att få ersättning enligt grundförsäkringen hos oss måste du vara medlem. Är du inte medlem i någon a-kassa kan du söka ersättning hos Alfa-kassan.
Inkomstbaserad försäkring
För att du ska få ersättning enligt den inkomstbaserade försäkringen krävs att du uppfyller:
- Grundvillkor
- Medlemsvillkor
- Arbetsvillkor
Förutom att du ska uppfylla ett arbetsvillkor för att beviljas ersättning, måste du under din arbetslösa tid uppfylla vissa grundvillkor:
Vara anmäld hos Arbetsförmedlingen
Söka arbete aktivt
Vilja och kunna ta på dig arbete minst 17 timmar i veckan
Vara beredd att ta alla lämpliga arbeten och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande.
Du måste arbeta ungefär halvtid i ett halvår för att ha rätt till ersättning från oss. Du uppfyller ett arbetsvillkor om du har arbetat minst:
- 60 timmar per månad under minst 6 månader, eller
- 420 timmar under 6 månader i följd med minst 40 timmar under var och en av månaderna.
Du kan uppfylla arbetsvillkoret genom arbete som anställd eller med arbete i eget företag.
Förtroendeuppdrag, där man enligt lag har rätt till ledighet, jämställs med en anställning.
Ramtiden är normalt de tolv månaderna före det att du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Om du till exempel varit sjuk, föräldraledig eller studerat på heltid kan ramtiden hamna längre tillbaka än tolv månader.
För att beräkna din ersättning per dag räknar vi först ut vad du hade för genomsnittlig inkomst innan arbetslösheten.
För dig som varit egen företagare finns två sätt att beräkna din inkomst. Det finns även en alternativregel för dig som är nystartad företagare.
Huvudregel
Ersättningen per dag baseras på den senaste taxerade inkomsten från verksamheten.
Alternativregel
Om det är till fördel räknar vi i stället på ett genomsnitt av de två föregående årens taxerade inkomster.
Skyddsregel
Om du är nystartad företagare finns ett ytterligare sätt att beräkna din ersättning på. Eftersom det kan vara svårt att få upp en lönsamhet i ett nystartat företag inom två år kan ersättningen beräknas på det du tjänade som anställd innan företaget startades. Villkoret är att du var medlem i en a-kassa även som anställd och att du uppfyller arbetsvillkoret både i anställningen och i företaget.
Annan ersättning som får räknas med
Viss ersättning, exempelvis sjuk- och föräldrapenning, får räknas med i beräkningen av arbetslöshetsersättningen. Det samma gäller för dig som varit anställd och fått sjuklön utbetald av din arbetsgivare. Ersättningen kan i vissa fall räknas med om du arbetat minst 50 timmar i den månad som du också fått ersättningen. Följande ersättningstyper kan räknas med:
- Föräldrapenning
- Sjukpenning
- Havandeskapspenning
- Rehabiliteringspenning
- Smittbärarpenning
- Ersättning för vård av närstående
- Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön
- Sjuklön från arbetsgivare för dig som varit anställd
Arbetslöshetsersättningen är skattepliktig
Den ersättning du får från a-kassan är både skattepliktig och pensionsgrundande. I slutet av januari skickas en kontrolluppgift till dig och till Skatteverket.
För att ha rätt till inkomstbaserad ersättning måste du ha varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande tid av tolv månader samt uppfylla ett arbetsvillkor inom den tiden. Om det finns avbrott i medlemskapet som är mindre än en kalendermånad och om det sammanlagda avbrottet inte är mer än åtta veckor räknas medlemskapet ändå som sammanhängande.
När du uppfyllt ett arbetsvillkor och varit medlem i a-kassan i tolv månader kan du ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Vi kan dock inte pröva detta under en pågående arbetslöshetsperiod med grundersättning. När du uppfyller medlemsvillkoret, och har ett avbrott i din arbetslöshet på minst en vecka, bör du kontakta oss så att vi kan pröva om du har rätt till en högre ersättning baserad på din inkomst.
Varje ny ersättningsperiod börjar med två karensdagar. Under karensen får du ingen ersättning även om du uppfyller villkoren. Det går att likna dessa dagar med en slags självrisk.
En ersättningsperiod är 300 dagar. Du har rätt till 150 extra dagar om du på dag 300 har barn under 18 år.
Har du haft uppehåll i din ersättning i minst 25 veckor för att du arbetat finns möjligheten för att att pröva om ditt senaste arbete kan ge dig en högre ersättningsnivå.
För att kunna höja ersättningen krävs att din genomsnittliga arbetstid är högre än den du hade tidigare. I denna uträkning utgår vi alltid från de senaste 12 månaderna. Är det så att du redan har en genomsnittlig arbetstid som uppgår till 40 timmar per vecka kan vi inte höja din ersättning.
Om du avvecklar din verksamhet eller säger upp dig blir du i regel avstängd i 45 ersättningsdagar. Du kan då som tidigast få ersättning efter avstängningsperioden. För att undvika en avstängning krävs att du har giltigt skäl till avveckling av verksamhet eller egen uppsägning. Detta framgår av 43 b § Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Exempel på giltiga skäl är:
Hälsoskäl – Intyg om att din hälsa påverkar din förmåga att utföra ditt arbete bör vara utfärdat före inskrivning på Arbetsförmedlingen.
Arbetsbrist – Du ska kunna visa att det är mot bakgrund av en kraftigt nedåtgående trend eller arbetsbrist som motiverar att du säljer eller lägger ner verksamheten.
Bristande lönsamhet – Nettointäkten i rörelsen ska understiga fyra prisbasbelopp för att avveckling ska anses vara motiverad när du lägger ner eller säljer verksamheten.
Ditt medlemskap avslutas automatiskt när du blir 66 år. Utträdet sker den sista dagen i månaden innan din födelsemånad.
Missnöjd med beslut
Om du tycker att SMÅA fattat ett felaktigt beslut kan du begära att vi omprövar beslutet. Då går vi igenom hela ditt ärende en gång till och gör en ny förutsättningslös bedömning.
Du måste skriva in till SMÅA och begära omprövning inom två månader från det att du tagit del av beslutet. Om vi får din begäran senare än så får vi inte ompröva beslutet.
Det är viktigt att du skriver tydligt vilket beslut du vill ska omprövas, varför du anser att beslutet är fel och hur du tycker att det ska ändras. Det är viktigt att vi förstår vad du vill.
Om du fått ditt ärende omprövat och fortfarande anser att vårt beslut är felaktigt kan du överklaga till förvaltningsrätten. Skriv vad du tycker är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. När du överklagar ska du rikta dig till förvaltningsrätten men du ska skicka det till oss. Vi skickar sedan din överklagan och övriga handlingar i ditt ärende till förvaltningsrätten.
Så beräknas din ersättning
För att beräkna din ersättning per dag räknar vi först ut vad du hade för genomsnittlig inkomst innan arbetslösheten.
För dig som varit egen företagare finns två sätt att beräkna din inkomst. Det finns även en alternativregel för dig som är nystartad företagare.
Ersättningen per dag baseras på inkomsten från verksamheten som framgår i det senaste beslutet om slutlig skatt.
Om det är till fördel kan vi gå tillbaka ytterligare två år. Då beräknas ersättningen i stället på ett genomsnitt av inkomsten från verksamheten under dessa år. Summan utgår, precis som i huvudregeln, från besluten om slutlig skatt.
Om du är nystartad företagare finns ett ytterligare sätt att beräkna din ersättning på. Eftersom det kan vara svårt att få upp en lönsamhet i ett nystartat företag inom två år kan ersättningen beräknas på det du tjänade som anställd innan företaget startades. Villkoret är att du var medlem i en a-kassa även som anställd och att du uppfyller arbetsvillkoret både i anställningen och i företaget.
Vilande företag/Upphörd verksamhet
För att du som företagare inte ska behöva lägga ner, sälja eller avveckla din verksamhet finns alternativet att få a-kassa vid tillfälligt uppehåll/vilande företag.
Ersättning vid tillfälligt uppehåll
Om du inte vidtar några åtgärder, förutom nedanstående, kan du beviljas ersättning utan att behöva avveckla din verksamhet. Från och med 1 januari ska det ha gått tre år emellan för att kunna få ersättning för just vilande företag.
Åtgärder som inte påverkar rätten till arbetslöshetsersättning:
- Nödvändiga åtgärder på grund av oförutsedda händelser.
- Enstaka åtgärd för avveckling. Något som endast kräver en begränsad insats och som inte var möjlig att göra innan du upphörde med din verksamhet.
- Åtgärder på grund av en skyldighet enligt lag eller annan författning.
- Upphört med verksamheten
Möjligheten att få ersättning när inga åtgärder vidtas, trots att hela verksamheten finns kvar, kan nyttjas som oftast var tredje år från det att du startar upp din verksamhet igen. Om du behöver ansöka om ersättning på nytt, och det inte gått tre år sedan du startade upp ditt företag igen, måste din verksamhet upphöra definitivt för att kunna få ersättning.
Upphört med verksamheten
Nedan ser du några exempel på förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska anses ha upphört definitivt med verksamheten (observera att dessa exempel inte är uttömmande).
- Företaget ska avregistreras hos Bolagsverket.
- F-skatt och moms ska avregistreras hos Skatteverket.
- Samtliga inventarier ska vara sålda.
- Andelar i företaget ska vara sålda.
- Eventuellt hyreskontrakt för den lokal där verksamheten har bedrivits ska vara uppsagt.
- Företagaren ska till alla delar ha upphört annat än tillfälligt med verksamheten.
Studier och a-kassa
Enligt huvudregeln har man inte rätt till arbetslöshetsersättning när man studerar oavsett om det är heltids- eller deltidsstudier. Detta gäller även under uppehåll i studierna, exempelvis under sommarlovet. Det finns undantag till huvudregeln vilka du kan läsa om nedan.
Även om studierna omfattas av undantagen måste man även uppfylla grundvillkoren under den tid som man studerar.
Orienteringskurser och liknande
Om du är arbetslös och deltar i en utbildning eller aktivitet som ger en orientering om olika yrken och utbildningsvägar eller som underlättar omställningen från ett arbete till ett annat kan du ha fortsatt rätt till arbetslöshetsersättning. Orienteringskursen eller liknande aktivitet kan vara på hel- eller deltid. Du får som mest 15 ersättningsdagar inom en ersättningsperiod jämsides med en sådan utbildning/aktivitet.
Deltidsstudier
Du som är arbetslös kan i vissa fall få ersättning om du studerar i en omfattning om högst 50 procent av heltid, oavsett om utbildningen har påbörjats före eller efter det att du blev arbetslös, om följande villkor är uppfyllda:
- det tidigare arbetet inte upphörde på grund av utbildningen,
- utbildningen inte hindrar dig från att söka och ta ett heltidsarbete, och
- utbildningen inte finansieras eller har finansierats med någon form av studiestöd
Om du före det att du blev arbetslös har deltagit i utbildning under minst 15 veckor vid sidan av ett arbete kan du ha rätt att deltidstudera med studiestöd samtidigt som du får arbetslöshetsersättning.
Du kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor samtidigt som du studerar på deltid inom en ersättningsperiod.
SMÅA går igenom din ansökan och beslutar om du kan påbörja deltidsstudierna utan att din ersättningsrätt påverkas. Kontakta alltid SMÅA innan du påbörjar någon form av studier under din arbetslöshet, så hjälper vi dig.
Heltidsstudier
Om du har haft ett heltidsarbete och samtidigt studerat på heltid kan ha rätt att fortsätta studera utan att det påverkar din rätt till arbetslöshetsersättning om följande villkor är uppfyllda:
- det tidigare arbetet inte upphörde på grund av utbildningen,
- utbildningen inte hindrar dig från att söka och ta ett heltidsarbete,
- utbildningen inte finansieras eller har finansierats med någon form av studiestöd, och
- utbildningen före arbetslöshetens inträde har bedrivits under minst 15 veckor vid sidan av ett heltidsarbete.
Du kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor samtidigt som du studerar på heltid inom en ersättningsperiod.
Arbetsmarknadsutbildning och Starta-eget-bidrag
Om du deltar i en arbetsmarknadsutbildning eller får Starta-eget-bidrag får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
Deltidsarbete
Du kan få ersättning samtidigt som du deltidsarbetar i 60 veckor. Däremot gäller inte denna regel om du arbetar i ditt eget företag. Som företagare kan du inte deltidsstämpla enligt gällande lagstiftning.
60-veckorsregeln, eller deltidsbegränsningen, innebär att du kan få ersättning i högst 60 veckor i kombination med arbete. I vilken form du är anställd har ingen betydelse däremot gäller denna regel inte om du arbetar i ditt eget företag. Varje vecka som du arbetar och samtidigt får ersättning räknas som en deltidsvecka, oavsett om du arbetar mycket eller lite under veckan.
Vad händer när de 60 deltidsveckorna har tagit slut?
När de 60 deltidsveckorna tagit slut kan man bara få ersättning för veckor man inte arbetar alls under resten av ersättningsperioden.
Godkänt extraarbete
Extraarbete kan godkännas utifrån två olika former, bisyssla eller deltidsföretagande (10/17). Om du har ett arbete kan detta i vissa fall godkännas som ett extraarbete som du kan behålla utan att det påverkar din rätt till ersättning. För att extraarbetet inte ska påverka arbetslöshetsersättningen måste du ha utfört det jämsides med ett heltidsarbete i minst tolv månader innan du blir arbetslös.
Företag som extraarbete
Om ditt företag inte varit din huvudsakliga sysselsättning utan bedrivits vid sidan av annan heltidsysselsättning kan du behålla företaget och fortsätta bedriva verksamhet i samma omfattning som tidigare, om din huvudsakliga sysselsättning upphör.
Om företaget är en bisyssla till ett annat företag där du haft din huvudsakliga sysselsättning måste de båda företagen vara klart avskiljbara från varandra.
Ingen inkomstbegränsning
Det finns ingen inkomstbegränsning för att ett arbete i eget företag ska kunna bli ett godkänt extraarbete. SMÅA fastställer en genomsnittlig inkomst och gör sedan löpande kontroller (vanligtvis en gång per år). Om inkomsten överstiger 3 060 kronor per vecka görs ett avdrag med det överstigande beloppet.
Arbetstid i det godkända extraarbetet
Det är viktigt att komma ihåg att du inte får utöka arbetstiden i det godkända extraarbetet. Om så sker upphör arbetet att vara godkänt som ett extraarbete som inte påverkar ersättningen. Du kan då inte längre betraktas som arbetslös och du har inte längre rätt till ersättning när du arbetar i ditt företag.
Om arbetet utökas i tid upphör det att ses som ett godkänt extraarbete och påverkar alltså ersättningen. Detta innebär alltså att du ska fylla i alla dina arbetade timmar på dina tidrapporter till a-kassan.
Ersättning vid deltidsarbete (ej godkänt extraarbete)
Om din anställning inte kan bli ett godkänt extraarbete som inte påverkar ersättningen, finns möjligheten att ändå deltidsarbeta samtidigt som du får arbetslöshetsersättning. SMÅA gör då avdrag från din ersättning för de timmar du har arbetat och ersätter dig för resterande arbetslös tid, upp till heltid.
Detta gäller i huvudsak vid anställning, men i vissa fall även för deltidsföretag (se ovan under Kombinerat anställning med företagande).
Du kan få ersättning i kombination med deltidsarbete under maximalt 60 veckor under en och samma ersättningsperiod. De dagar som sedan finns kvar av ersättningsperioden på 300 dagar kan du endast få utbetalda i de veckor då du inte arbetar alls.
Begränsningsregeln gäller alla anställningsformer samt vid arbete som deltidsföretagare enligt ovan. Den gäller endast dagar med arbetslöshetsersättning, inte dagar med aktivitetsstöd. Samma begränsningsregel för arbete kombinerat med arbetslöshetsersättning gäller om du får en anställning på deltid under redan påbörjad arbetslöshetsperiod.
Kombinerat anställning med företagande
Om du har kombinerat anställning med företagande kan du få fortsätta bedriva verksamhet i samma omfattning även om du skulle förlora din deltidsanställning.
Detta gäller under förutsättning att arbetet i deltidsanställningen har varit minst 17 timmar per vecka och att arbetet i företaget varit max 10 timmar per vecka samt att inkomsten från företaget inte överstigit 3 600 kronor per vecka. Det ska även ha bedrivits jämsides i minst 6 månader och tiden i företaget får inte utökas under arbetslösheten.
Exempelvis: Du har haft en anställning med 35 timmar per vecka och har samtidigt haft ditt företag vid sidan av där du arbetat 5 timmar per vecka. Du sägs upp från din anställning och söker arbetslöshetsersättning. Du kan då fortsätta att arbeta i ditt företag i samma omfattning som tidigare och samtidigt få ersättning från SMÅA.
Detta kan pågå i 60 veckor.
Arbete utomlands
Genom medlemskapet i EU har du som medborgare ett försäkringsskydd vid arbetslöshet om du flyttar mellan eller bor och arbetar i olika EU/EES-länder och Schweiz.
Regelverket för försäkringsskyddet mellan EU/EES-länderna är mycket komplext. Här försöker vi förklara vad som gäller i de vanligaste situationerna. Kontakta gärna SMÅA om du har frågor om utlandsarbete eller om du själv funderar på att arbeta i annat EU-land än Sverige.
Det är viktigt att ta reda på vilket land du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i under tiden du arbetar i det andra landet. Huvudregeln är att du omfattas av arbetslöshetsförsäkringen i det land du arbetar i, men det finns undantag. Att du fortfarande är bosatt i Sverige och pendlar till arbetet i det andra landet har normalt ingen betydelse för var du anses vara försäkrad.
Det är bra om du tar kontakt med oss så snart som möjligt, helst innan arbetet börjar. Vi kan ge dig viktig information om vad som gäller under tiden som du arbetar utomlands och vad som gäller när arbetet upphör. Du kan också kontakta Försäkringskassan, som är den myndighet som avgör vilket lands lagstiftning du omfattas av under tiden du arbetar utomlands.
För dig som får arbetslöshetsersättning och blir erbjuden ett deltidsarbete i ett annat EU/EES-land är det särskilt viktigt att du så snart som möjligt meddelar oss att du deltidsarbetar utomlands.
Vi behöver en kopia på ditt anställningsavtal. När vi har fått det kontaktar vi Försäkringskassan, som avgör vilket lands lagstiftning du tillhör. Om du bedöms tillhöra svensk lagstiftning, trots att du deltidsarbetar i ett annat land, kan du få arbetslöshetsersättning samtidigt som du deltidsarbetar – om du även i övrigt anses stå till den svenska arbetsmarknadens förfogande.
När du återvänder till Sverige finns det några saker du kan göra för att underlätta vår handläggning av ditt ärende. Vad du behöver göra skiljer sig dock från fall till fall. Ta därför kontakt med oss, helst innan arbetet i det andra landet upphör. Vi kan hjälpa dig med information om gällande bestämmelser och vad du behöver göra i samband med att du återvänder till Sverige.
Beroende på om du flyttar in till Sverige eller om du under arbetsperioden utomlands bedöms ha haft kvar en så kallad väsentlig anknytning till Sverige (alltså inte anses vara utflyttad) gäller olika regler. SMÅA utreder vilken av kategorierna du tillhör, bland annat med hjälp av en särskild blankett: Underlag för fastställande av bosättningsstat.
Inflyttad
Generellt gäller att den som bedöms vara inflyttad måste ha arbetat i Sverige efter arbetet i det andra EU/EES-landet för att ha rätt till medlemskap och kunna tillgodoräkna sig arbetet utomlands i prövningen av rätten till arbetslöshetsersättning i Sverige.
Väsentlig anknytning
Den som under arbetsperioden utomlands bedöms ha haft en väsentlig anknytning till Sverige behöver inte ha arbetat i Sverige efter arbetet utomlands för att ha rätt till medlemskap och/eller kunna tillgodoräkna sig det utländska arbetet.
Om du inte har varit medlem i en svensk arbetslöshetskassa under tiden du arbetat utomlands, är det viktigt att du omedelbart efter att arbetet har upphört ansöker om medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa. Om arbetet inte upphör i samband med ett månadsskifte måste vi få din ansökan om medlemskap i samma månad som ditt arbete upphör. Det är mycket viktigt att du inte får ett glapp i din försäkringsperiod. Du ska ansöka om medlemskap i den a-kassa i Sverige som försäkrar det yrkesområde som du senast har arbetat i. Om du har arbetat som egen företagare i det andra landet ska du söka medlemskap i SMÅA. Har du varit anställd ska du söka ersättning i en a-kassa för anställda inom den bransch du arbetat. Här hittar du en förteckning över samtliga a-kassor i Sverige.
Anmäl dig på Arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen. Vi kommer att behöva särskilda intyg för arbetet i det andra landet. Du kan själv begära intyg PD U1 från institutionen som administrerar arbetslöshetsförsäkringen i det land du arbetat i. Även SMÅA kan begära intyg från den utländska myndigheten, men för en snabb och smidig handläggning är det bra om du så snart som möjligt själv tar reda på vilka uppgifter och handlingar myndigheten behöver från dig för att kunna utfärda intyget. För att vi ska kunna hjälpa dig att begära intyg direkt från den utländska myndigheten måste vi få blanketten Uppgifter om utlandsarbete från dig.
Den som är helt arbetslös har under vissa förutsättningar möjlighet att ta med sig sin arbetslöshetsersättning till ett annat EU/EES-land eller Schweiz för att söka arbete där. För att du ska kunna ta med dig arbetslöshetsersättningen behöver du intyg U2, som du ansöker om hos vår tillsynsmyndighet IAF innan du åker.
För att du ska kunna beviljas intyget måste du innan du åker:
- ha varit helt arbetslös och anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Sverige i minst fyra veckor
- ha rätt till arbetslöshetsersättning
- ansöka om intyg U2 hos IAF
Observera att du ska skicka ansökningsblanketten i original till Småföretagarnas arbetslöshetskassa, Box 2, 921 21 Lycksele.
För att vi ska kunna fortsätta betala ut arbetslöshetsersättning under tiden som du befinner dig utomlands med intyg U2 krävs även att du är anmäld på den utländska arbetsförmedlingen samt att du aktivt söker arbete i landet. Fullständiga villkor samt ansökningsblankett finns hos IAF.
Förtroendevald
Det finns flera olika typer av förtroendeuppdrag.
I arbetslöshetsförsäkringen bedöms dessa på olika sätt beroende på om man enligt lag har rätt att vara ledig från sitt arbete eller inte.
Förtroendeuppdrag med rätt till ledighet från en anställning
I arbetslöshetsförsäkringen jämställs förtroendeuppdrag där man enligt lag har rätt till ledighet från en anställning med förvärvsarbete. Det innebär att sådana förtroendeuppdrag kan ligga till grund för rätten till ersättning genom att ingå i ett så kallat arbetsvillkor samt att sådana förtroendeuppdrag även ska deklareras som arbete på tidrapporterna.
Exempel på förtroendeuppdrag där man enligt lag har rätt till ledighet från en anställning är: riksdagsledamöter, förtroendevalda i kommuner och landsting, fackligt förtroendevalda samt nämndemän.
Övriga förtroendeuppdrag
Förtroendeuppdrag där man inte enligt lag har rätt till ledighet från en anställning kan inte ligga till grund för rätten till ersättning och ska inte heller deklareras som arbete på tidrapporten. Däremot ska ett sådant uppdrag deklareras som förhindrad på tidrapporten om uppdraget en viss dag hindrar dig från att kunna söka eller ta ett arbete.
Uppdragstagare/egenanställd
I arbetslöshetsförsäkringen skiljer man på självständiga och osjälvständiga uppdragstagare. A-kassan gör en prövning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Om du blivit erbjuden ett uppdrag måste a-kassan bedöma om det räknas som anställning eller företag. Om det räknas som företag har du inte rätt till någon ersättning så länge som verksamheten pågår. Det är viktigt att du hör av dig i förväg så att vi inte betalar ut fel ersättning till dig.
Så länge du inte söker ersättning kan du självklart ta uppdrag. Lagen reglerar endast den som får ersättning från a-kassan.
Uppdrag som eget företag
Om uppdraget räknas som företag innebär det att du inte har rätt till ersättning förrän uppdraget upphört. Vi rekommenderar att du kontaktar a-kassan innan uppdraget börjar.
- Om du fakturerar uppdraget med egen F- eller F/A-skattsedel eller genom en närståendes bolag bedöms du som egen företagare.
- Om du använder ett faktureringsföretag kan det i vissa fall även då bedömas som att du är företagare trots att faktureringsföretaget betalar skatt och sociala avgifter.
Uppdrag som anställning
Om uppdraget räknas som en anställning kan du få ersättning mellan uppdragen och ibland kombinerat med uppdraget om det är på deltid. Vi måste veta när uppdraget påbörjas och avslutas samt vad du ska få betalt för och vad som är principen för ersättningen.
Så här ansöker du:
- Be om ett skriftligt avtal. Ladda upp det i Mina sidor så att vi kan bedöma ersättningsrätten under tiden uppdraget pågår och hur det ska redovisas på tidrapporten.
- Om det inte finns något skriftligt avtal ska du lämna motsvarande uppgifter och kontaktuppgifter till uppdragsgivaren till oss så att vi i förväg kan bedöma karaktär och omfattning på uppdraget.
- När uppdraget är genomfört ska uppdragsgivaren redovisa det utförda arbetet på ett arbetsgivarintyg.
Har du annan ersättning?
Här kan du läsa om andra ersättningar som kan påverka din arbetslöshetsersättning.
Avgångsvederlag och ekonomiskt skadestånd
Under den tid du får avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd, som motsvarar utebliven lön, har du har inte rätt till arbetslöshetsersättning.
Pension
Allmän pension (premiepension, inkomstpension och tilläggspension) och tjänstepension påverkar arbetslöshetsersättningen. Även förmåner som betalas ut och som har karaktär av pension kan i vissa fall jämställas med ålderspension. Om du återkallar pensionen så får du ersättning utan pensionsavdrag.
Omställningspension, delpension, bostadstillägg och privat pensionsförsäkring påverkar däremot inte. Om du ansöker om arbetslöshetsersättning är det viktigt att du skickar in ett beslut om din pension till SMÅA.
Sjuk- och aktivitetsersättning
Om du skulle bli sjuk och beviljas hel eller 3/4 sjuk- eller aktivitetsersättning kan du inte få a-kassa. Eftersom du då inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande.
För att anses stå till arbetsmarknadens förfogande måste du vara arbetsför och oförhindrad att arbeta minst 3 timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar per vecka.
Om du får halv eller ¼ sjuk- eller aktivitetsersättning kan du ha rätt till arbetslöshetsersättning. Dagpenningen och normalarbetstiden kan komma att påverkas.
Arbetsskadelivränta, som inte är kombinerad sjuk- eller aktivitetsersättning, påverkar inte ersättningsrätten, utom i de fall den utgår under rehabiliterings- eller utbildningstid.
Annan ersättning som får räknas med
Viss ersättning, exempelvis sjuk- och föräldrapenning, får räknas med i beräkningen av arbetslöshetsersättningen. Det samma gäller för dig som varit anställd och fått sjuklön utbetald av din arbetsgivare. Ersättningen kan i vissa fall räknas med om du arbetat minst 50 timmar i den månad som du också fått ersättningen. Följande ersättningstyper kan räknas med:
- Föräldrapenning
- Sjukpenning
- Havandeskapspenning
- Rehabiliteringspenning
- Smittbärarpenning
- Ersättning för vård av närstående
- Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön
- Sjuklön från arbetsgivare för dig som varit anställd
Arbetslöshetsersättningen är skattepliktig
Den ersättning du får från a-kassan är både skattepliktig och pensionsgrundande. I slutet av januari skickas en kontrolluppgift till dig och till Skatteverket.
Deltidsbrandman
Du som är deltidsbrandman omfattas av speciella regler. För att anses stå till arbetsmarknadens förfogande behöver du till exempel vara beredd att frånsäga dig ditt uppdrag som deltidsbrandman om du blir erbjuden ett arbete som inte går att kombinera med uppdraget. Du behöver också skicka in ett intyg från brandchefen som styrker att du omedelbart kan befrias från din tjänstgöring ifall du blir erbjuden ett annat arbete.
Arbetet som deltidsbrandman är normalt indelat i beredskapstid/jourtid, övningar, utryckningar och materialvård. Det är endast den tid du arbetat med materialvård och utryckningar som ska redovisas på ditt arbetsgivarintyg. Beredskapstid och övningar betraktas inte som arbete och kan därför inte ingå i beräkningsunderlaget för din ersättning.
Delar av uppdraget behöver inte redovisas på tidrapporterna
Det är bara vissa delar av uppdraget som ska redovisas på dina tidrapporter.
Sedan den 31 maj 2021 behöver du som är deltidsbrandman inte redovisa beredskapstid eller övningar på dina tidrapporter. Övriga arbetsuppgifter,
så som utryckning, materialvård och utbildning ska däremot redovisas som
arbete på dina tidrapporter.
Om uppdraget som deltidsbrandman kan ses som ett godkänt extraarbete
behöver du inte redovisa den tid du ägnar åt materialvård på tidrapporterna.
Deltidsbrandman som godkänt extraarbete
Om du har arbetat som deltidsbrandman vid sidan om ett annat heltidsarbete
ska SMÅA utreda om ditt uppdrag som deltidsbrandman kan utgöra ett godkänt extraarbete. Utryckningar, beredskapstid och övningar kan inte ingå i det godkända extraarbetet. Det är endast tid du ägnar åt materialvård som kan
bli ett godkänt extraarbete.
Om ditt uppdrag som deltidsbrandman blir ett godkänt extraarbete behöver
du endast redovisa utryckningar som arbete på dina tidrapporter
Beslut före den 31 maj 2021Före den 31 maj 2021 kunde även beredskapstid och övningar ingå i det godkända extraarbetet. Om du har fått ett beslut om godkänt extraarbete före regeländringen 2021 kan äldre regler gälla tills dess att uppdraget förändras.
Kontakta oss om du är osäker på vad som gäller för just dig